Kilimanjaro

Nu är det äntligen bokat. Kilimanjaro.

Ända sedan Nina och jag var i byn Moshi vid bergets fot 2010 har jag velat ta mig upp på den där året-runt-snötäckta toppen.

Den gången skulle vi på safari och jag visste nog inte då att man kunde bestiga Kili utan att vara ett super pro. Men det blev vi ju varse där när vi stötte på både den ena och den andra som hade varit där uppe.

Inspirationsbild (fast det visste jag ju inte då) tagen utanför Moshi 2010

Och nu då när vi flyttade till Afrika, då var det ju nästan ett måste. Bucket listan ska bli en punkt kortare och nu är det alltså bokat.

Den 16:e december är det jag och Pajjen som tar oss upp de 5885 metrarna och tittar ner från Afrikas högsta punkt.

Men innan dess är det en del att göra. Välja rutt & guide, shejpa upp sig, skaffa alla zilliarders prylar som behövs och jobba lite på det mentala.

Det största bekymret är dock om att man ganska lätt kan få höjdsjukan. Det finns inte riktigt nån rim och reson med den, slår den till så slår den till och då är det bara att vända. Även om man så skulle ha 100 meter kvar till toppen. Så surt kan det vara.

Men vi håller alla tummar som går att vi kommer ta oss till toppen och om prick fyra veckor vet vi om det gick.