Men när man inte har så många kompisar i ett nytt land, så får man gå på många "allmän-event" (och de har ju ofta nånslags kulturstämpel på sig). Det är därför vi ränner på jazz, teatrar, musikaler och museum stup-i-kvarten.
Men nu var det i alla fall så att vi var och såg musikalen Sarafina in black and white på Soweto Theatre.
Sarafina sattes för första gången upp i slutet av 80-talet och handlade om en skola lik den där Soweto uprising tog plats 1976 (när poliser sköt massor av studenter (början på slutet av apartheid)). Det gjordes senare en film med Whoopi Goldberg i huvudrollen, men den har jag inte sett (på stark avrådan).
I centrum av handlingen står eleven, aktivisten och apartheidmoståndaren Sarafina. I alla andra uppsättningar har Sarafina varit svart, men i den här var hon faktiskt vit. Därav namnet Sarafina in black and white. Redan innan musikalen sattes upp vållade den en hel del diskussioner, då många tycker att det är kontroversiellt att ha en vit Sarafina.
Vi hade en fantastisk kväll och jag gillade verkligen musiken och sången i den här uppsättningen. Sen var kanske inte ljudet och regin den allra bästa, men jag tyckte inte det gjorde så mycket för stämningen var helt fantastisk!
I centrum av handlingen står eleven, aktivisten och apartheidmoståndaren Sarafina. I alla andra uppsättningar har Sarafina varit svart, men i den här var hon faktiskt vit. Därav namnet Sarafina in black and white. Redan innan musikalen sattes upp vållade den en hel del diskussioner, då många tycker att det är kontroversiellt att ha en vit Sarafina.
Vi hade en fantastisk kväll och jag gillade verkligen musiken och sången i den här uppsättningen. Sen var kanske inte ljudet och regin den allra bästa, men jag tyckte inte det gjorde så mycket för stämningen var helt fantastisk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar