Så vi gjorde även taxipremiär här i stan (ja det kan låta enkelt, men lättare sagt än gjort, mer om det i ett senare inlägg) och tog oss ner till konserten.
Utanför vid entren möttes vi av en bronsstaty föreställande "Sowetos svar på Madonna" - Brenda Fassie. Hon gick bort för snart 10 år sedan men under 90-talet verkar hon ha röjt runt bra här i stan, och var en kvinna som ständigt skapade rubriker (därav Madonnakopplingen). Hennes musik, som ofta handlade om hur det var att leva i Townshipen, blev flerfaldigt prisbelönad.
Väl inne på Bassline satt vi som i en amfiteater. När jag kom in och jag såg att det inte var så jättemycket folk, och att vi dessutom skulle sitta, så blev jag först lite besviken. Men så satte det igång. Två förband innan Phinda Matlala och så en kvinna som var nån slags konfrencier för kvällen. Roligast var när denna kvinna gick upp på scen med tre cd-skivor. "Den som kan komma upp här och sjunga en Phinda-låt får en skiva!".
Hade det där hänt i Sverige gissar jag att alla hade gjort sig så små som möjligt där i sina bänkrader. Men inte här inte. Tre pers i tur och ordning gick fram till scenen grabbade tag i micken och rev av var sin låt. Husbandet började såklart kompa och publiken ink vi gick upp i toppspinn!
Men sen var det då dags för kvällens huvudakt, Phinda Matlala coh hennes 11-manna-band.
Ett stort leende på läpparna genom hela den två timmar långa konserten. Glad över bra musik och det faktum att vi hittat ett bra musikställe som vi lyckats ta oss till på ett bra sätt. Som pricken över i:et tittade vi in till en klubb som låg intill Bassline på vägen hem, när vi stod och väntade på taxi. Asgött röj var det där så det känns lovande för framtida helgkvällar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar